Från många önskemål till ett vardagsrum med en tydlig helhet

När jag börjar arbeta med ett nytt rum vill jag först förstå hur det ska levas i, vilka behov som finns i vardagen och vilken känsla familjen som bor där längtar efter. Det här vardagsrummet är ett bra exempel på varför den ordningen är så viktig för mig.

Familjen hade tre barn och vardagsrummet behövde rymma ganska mycket. Här skulle finnas generöst med sittplatser, plats att umgås, förvaring för böcker, spel och leksaker och en sittplats framför den öppna spisen. Samtidigt ville familjen att rummet skulle kännas lugnt, mysigt och varmt utan att upplevas övermöblerat. Även siktlinjen när man kommer in i huset var viktig.

Det är precis den typen av projekt jag tycker är intressanta. För frågan blir inte bara hur vi får plats med allt, utan hur vi får alla funktioner att fungera tillsammans och ändå skapa ett rum som känns lugnt och sammanhållet.

Jag började med hur familjen ville använda rummet

Under vårt första möte pratade vi förstås om stil, färger och material, men först ville jag förstå vad familjen faktiskt behövde av sitt vardagsrum. De önskade bland annat en soffa med sittplats för fem personer, loungemöbel, ett soffbord att samlas kring och både öppen och stängd förvaring. TV:n skulle upp på väggen för att slippa en separat TV möbel och med tre barn behövde lösningarna fungera i en verklig vardag.

När de behoven var tydliga kunde jag börja se på rummet som en helhet. Istället för att lösa varje önskemål var för sig ville jag hitta en riktning där planlösningen, möbleringen och förvaringen hjälpte varandra.

Många funktioner behövde inte betyda ett övermöblerat rum

En av de viktigaste delarna blev därför att skapa gott om plats utan att fylla rummet med för många enskilda möbler. I konceptet samlade jag en stor del av sittplatserna i en generös grön hörnsoffa och kompletterade med en separat fåtölj. Förvaringen fick istället bli en mer sammanhängande del av rummet, med stängda delar för sådant familjen ville kunna plocka undan och öppna hyllor för sådant som gärna fick synas.

Färgpaletten hjälpte sedan till att hålla ihop alla funktioner. Familjen drogs mot en lugn och mysig känsla, dova färger och varma toner. Utifrån det byggde jag konceptet kring varma beige nyanser, dämpat grönt, mörkare accenter, trä och mjuka textilier.

Jag tycker att det är ett fint exempel på att ett lugnt hem inte behöver betyda att allt ska vara neutralt. Den gröna soffan fick ta plats, men eftersom resten av paletten byggdes runt samma riktning blev den en del av helheten istället för ett enskilt utropstecken.

Det färdiga konceptet började egentligen med några få ord

När jag tittar tillbaka på projektet tycker jag att det är intressant att jämföra det färdiga konceptet med orden från vårt första möte: lugnt, mysigt, inte övermöblerat och varma toner.

Det var egentligen där hela konceptet började. Inte med soffan, väggfärgen eller förvaringen. Min uppgift var att översätta familjens behov och den känsla de längtade efter till en tydlig riktning där planlösning, färger, material, möbler, förvaring och belysning kunde arbeta tillsammans.

Och det är kanske det jag tycker bäst sammanfattar hur jag ser på mitt arbete. Mina kunder behöver inte alltid fler idéer. Många har redan sparat mängder av inspiration och vet ganska väl vad de tycker om. Det de behöver hjälp med är att förstå vilka idéer som hör ihop, vad som ska väljas bort och hur allt kan bli ett hem som känns som deras.

Om du också har ett rum där du vet ungefär vad du tycker om men inte riktigt får ihop helheten är du varmt välkommen att boka ett kostnadsfritt digitalt uppstartsmöte. Där börjar vi med hur ni lever, vad som behöver fungera bättre och hur ni vill att ert hem ska kännas.